I made it!

Jag är så stolt över mig själv! Trots att jag kände mig helt ur gängorna efter en tuff skoldag trotsade jag spöregnet och mötte upp de andra vid Plikta. Dock hann jag nå både maxpuls och utmattning på vägen dit av att försöka hålla Fabbes tempo på damcykel i motvind. Bah! Men skam den som ger sig! Jag fixade det!! Kände mig lätt som en fjäder när jag cyklade hem, benen hade redan uthärdat så mycket att de inte orkade mer mjölksyra. Imorgon är det jobb och nu är det äntligen dags för välförtjänt skönhetssömn. 

Natti Natti!